Det talas om mansrollen…

Det talas och skrivs mycket i media just nu om mansrollen. Bland journalisterna verkar det finnas en idé om att manlighet och jämställdhet skulle vara omöjliga att förena. Bara någon nämner ordet manlig eller ännu värre maskulin så blir det en mediastorm av politiskt korrekt tyckande om jämställdhet. I min värld finns ingen motsättning mellan manlighet, kvinnlighet och jämställdhet. Feminism som innebär en strävan efter frånvaron av diskriminering och förtryck på grund av kön är heller inget konstigt utan en självklarhet så som vår strävan efter att utrota fattigdomen och att vara omtänksamma om vår planet så att vi får bo kvar på den.

Det trista är att debatter om jämställdhet ofta går mer ut på att skapa motsättningar än att skapa förståelse och harmoni. Och det är just det som är det ironiska. Det finns de som säger att fred på jorden kommer att uppnås den dagen som män och kvinnor lägger ner sin kamp mot varandra. Att det är just vår inneboende dysfunktionella beteende att göra varandra till ”problemet” eller fienden istället för att uppskatta våra medfödda (eller inlärda) olikheter. Att vi gör så beror på att vi inte upplever harmoni mellan det maskulina och det feminina inom oss. Man kan se det så här. Vi lever med en undermedveten inre kamp mellan maskulin och feminin energi. Eftersom dessa både krafter är så olika, motsägelsefulla och paradoxala har vi svårt att förhålla oss till dem på ett moget sätt. Det blir en upplevelse av förvirring, brist på självkänsla och konstruktiv handlingskraft. Livet blir svårt i stället för enkelt. Kanske krånglar vi till det i onödan.

Maskulin och feminin energi är i sin essens olika. OBS! En man kan ha mycket feminin energi och en kvinna kan ha mycket maskulin energi så det har egentligen inget med kön att göra. Just det verkar svårt för journalistkåren att ta till sig eftersom de vill skapa konflikt snarare än samförstånd (det blir ju bättre underhållning då). I sin ursprungsmodell kallas dessa energier för yin (feminin) och yang (maskulin) och det är ju ett smartare sätt att utrycka det hela eftersom man då kommer bort ifrån frågan om kön. Jag använder alltid yin/yang för att förklara samspelet mellan dessa energier just för att tydliggöra att det inte behöver ha med kön att göra. Dock symboliseras de olika krafterna av manlig och kvinnlig anatomi för att illustrera den uppenbara skillnaden. Den maskulina energin är den befruktande kraften, den aktiva som har en riktning framåt och ser till att det händer något (symboliseras av spermien). Den feminina energin är mottagande, receptiv och inbjudande, vilande och väntande (symboliseras av ägget). Man kan också kalla motpolerna för ”varandet” och ”görandet” och vi lever i görandets tidevarv.

Det stora problemet är att vårt samhälle länge har övervärderat den maskulina energin (görandet) och undervärderat den feminina (varandet). Framåtdrivande aktivitet, tillväxt och produktivitet har fått ett så högt värde att vi håller på att utrota oss själva. Vi har inte lärt oss att verklig och hållbar framgång skapas av att dessa två krafter får lika mycket utrymme. Den receptiva (yin) kraften är också den som reflekterande ser till att saker växer fram organiskt, inte skyndas på eller pressas fram på bekostnad av något annat och som gör att det som skapas blir hållbart i längden.

Ett tydligt exempel på detta inte har med kön att göra är att det är vanligare med utbrändhet eller utmattningsdepression bland kvinnor än bland män. Kvinnor som helt enkelt lärt sig att den maskulina energins väg är framgångens väg. Att göra så mycket som möjligt utan att reflektera eller känna efter hur det påverkar hela systemet (kropp, själ, livssituation). Tills det inte fungerar längre och kraschen följs av ett uppvaknande inför livets stora frågor. Vem är jag? Vad vill jag egentligen? Vad är meningen med livet? I det skedet, om inte förr, börjar många intressera sig för självkänsla och personlig utveckling. Och blir kanske också nyfikna på samspelet mellan yin/yang. Hur kan man integrera de feminina och de maskulina energierna i livet? Hur kan vi skapa mer varande i görandet så att det vi gör känns riktigt bra, hållbart, långsiktigt och skapar mervärde för många runt omkring oss?

Kvinnor som gör karriär genom att kopiera manligt beteende är också ett symptom på att yin-energin är undervärderad. För att ta sig fram får man helt enkelt göra som männen alltid har gjort. För mig är ett moget ledarskap ett ledarskap som använder yin och yang energierna i en ständig växelverkan när de behövs som bäst oavsett om jag leder mig själv eller andra. Och oavsett hur jag ser ut mellan benen. Sexuellt fungerar det oftast bäst om en part är i aktiv yang energi och den andra i receptiv yin energi i ett givet ögonblick. I nästa ögonblick kan det vara tvärtom. Det är alltså inte tal om några cementerade könsroller och det samma gäller samkönad älskog.

Anledningen till att män går på manskurser och kvinnor på kvinnokurser är just all förvirring som har uppstått kring de här energierna. Det finns en längtan hos båda könen efter att känna på dessa energier in sin renodlade form för att förstå hur man bäst kan använda dem som katalysatorer för ett levande och kreativt liv. Många kvinnor mår väldigt bra av att hitta in i sin feminina essens och stå starka i den för att sedan kunna använda sig av den maskulina energin när den behövs för att skapa riktning i livet. Och för många män är det en befrielse att känna på renodlad maskulin energi för att hitta sin identitet och sitt syfte i livet. När de sedan kan komplettera den med den feminina essens som de oftast redan omedvetet bär på blir det väldigt bra. Och attraktivt. För andra är det precis tvärtom… vilken pol man känner sig mest hemma i är individuellt och heller inte beroende av kön.

Kanske är det så att vi inte kan uppnå sann jämställdhet förrän både män och kvinnor lär sig att båda dessa energier är lika mycket värda, behöver lika mycket utrymme och framför allt inte på något sätt står i strid med varandra utan kompletterar varandra i en vacker dans…

På spaning efter den inre mannen (artikel i DN)

Det här inlägget postades i Mias inlägg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 svar på Det talas om mansrollen…

  1. Peter skriver:

    Glad att du har satt ord på mina tankar.

  2. Caroline Meyer Lagersparre skriver:

    Så klokt skrivet. Tack! Hur gör jag för att dela detta på FB?

  3. Mia Lehndal skriver:

    Några har frågat vad jag menar med energi i det här inlägget. Så här. Energi = kraft/impuls. Energi är det som får blommor att växa och slå ut, bin att söka sig till blommor, hjärtan att öppnas och tårar att trilla. Energi är också det som får människor att lyfta sina rumpor från från soffor för att göra något fint för någon annan eller starta krig och konflikter. Åskan och blixten laddar ur energi och atomklyvning frigör energi. Solen är ett fint exempel på hur energi från samma källa kan ge mycket olika effekter, värme, liv, elektricitet, d-vitamin, glädje och aj den kan brännas och döda. Kvantfysiken är väl den vetenskap som hittills förklarar begreppet energi bäst (först nu börjar vi förstå hur mycket före sin tid Einstein var i sina teorier som ingen begrep). Men ännu är det mycket vi inte förstår och kanske är det menat så…

    • Mia Lehndal skriver:

      Det är inte helt lätt att föra de här resonemangen utan att göra fysiska övningar för först när man känner yin/yang energin vibrera i kroppen förstår man dels att din inte nödvändigtvis har med manligt och kvinnligt att göra och dels att det är en rent fysikalisk upplevelse av energi. Viktigt att hålla isär maskulin/feminin vs manligt/kvinnligt annars blir det tokigt.

  4. Sebastian skriver:

    Men… är inte könet en social konstruktion?

  5. Stefan Lönn skriver:

    Du gör en Excellent genomlysning, Mia. Klarsyn som står ut.
    Början av din artikel pekar direkt på ett av de största problemen, att förebilderna hämtas ur medierna, oftast lika platta som papperen det är tryckt på. ALLT! vi hämtar ”utifrån” kommer att falla om det inte kan interagera med det inre, det är på både ”gott och ont”. Att det är en obalans av digra mått, tror jag kommer ur…..oklarheterna? i den mänskliga aspekten. Där Kvinnor och Män är i en absolut likhet, samma behov, yttringar o.s.v.
    ”Ordning” där och könsrollerna skulle balanseras på ett naturligt, till allas gagn, positivt sätt.
    Enligt tillgänglig ”historieskrivning” så har det varit en Absurd snedvridning mellan könen Länge, Allt för länge! Det har uppmärksammats av Dr. Paula A. Johnson hur skolmedicinen (TACK! PAULA!) hur skolmedicinen har (ÄR!) inriktad på den manliga fysiologin, och per automatik överförts på Kvinnans…. trots helt tydligt olika förutsättningar! En, vid första påseende, skrämmande flathet. Att spetskunskap skulle vara så begränsad öppnade mina ögon ännu mer, för hur ILLA det VERKLIGEN ÄR!
    Hennes föredrag på TED.com 15 minuter (en länk till föredraget på YouTube.com http://www.youtube.com/watch?v=Axu6pnLWA2E).
    Mans och Kvinnogrupper BEHÖVS Verkligen. Under kanske en tredjedel/fjärdedel av tiden (sammanhängande! inte typ en gång i veckan) ska Mansgrupperna ha Kvinnliga medverkande som Mentorer (gärna i klass med Chameli Ardagh). Som Einstein sa: Vi löser inte problem med samma sinne som skapade det.

  6. Daniel skriver:

    Hej Mia! Så fint du skriver om denna fråga 🙂 Kände starkt att du för samman två perspektiv av hela denna debatt, som många har svårt att få ihop! Varma hälsningar från Daniel

  7. lars hjulström skriver:

    Fint och insiktsfullt skrivet!
    Tack!

  8. Eva-Kajsa skriver:

    Hej!
    Intressant inlägg. Jag håller verkligen med om att ”varandet” undervärderas i dagens samhälle. Däremot har jag alltid haft väldigt svårt att se ”det kvinnliga” som passivt, väntande och ”det manliga” som aktivt, görande. Den moderna forskningen har visat på äggets aktivitet, att ägget är konstant aktivt och aktivt bidrar till att välja spermie osv. Det är inget passivt med ett ägg. Inte heller med de traditionella sysselsättningarna för kvinnor: att passa och uppfostra många barn och samtidigt sköta mat och hushåll är väl en i högsta grad intensiv sysselsättning, aldrig sitta ner, jobba, jobba, sköta, fixa, ordna, trösta, vara beredd, planera, fokusera.
    Vilka kvinnor VILL vara så passiva som historien tvingat oss till? Som egentligen kanske handlar mycket om heder och att bevaka kvinnans kropp, genom att hålla kvinnor i hemmet?
    Att föda barn är det farligaste en människa gör. Många kvinnor gör det 5-12 ggr i livet.
    Varför blir vi utbrända? Har det att göra med att kvinnor ”är för aktiva” eller att vi lever i moderna uppfinningen kärnfamilj, där vi får sköta så mycket själva plus att vi jobbar heltid och dessutom måste ta största ansvaret för hemmet. Hur många kvinnor skulle vara utbrända om vi fick mer hjälp av andra vuxna i hushållet, levde mer kollektivt, inte hade blivit uppfostrade att ha så höga krav på oss själva?
    Hur påverkar det männen att de har blivit uppfostrade att alltid ”göra” och att det är något negativt att vara för reflekterande och känslosam? Vad är kultur och vad är natur?
    Lite tankar…

    • Mia Lehndal skriver:

      Hej Eva-Kajsa och tack för din kommentar! Jag håller med dig helt och det är därför jag använder order ”receptiv” och inte passiv… det är en mycket fin kvalitet som har samma värde som ”aktiv” men som är mycket olik. Dess aktivitet är mycket subtil och som du säger till exempel att välja vem (vilken spermie) som ska få tillträde i vilket ögonblick. Alltså en medskapande kvalitet. Både män och kvinnor har dessa kvaliteter i lite olika balans beroende på vad de har för yin/yang balans och det kan vara långt ifrån de klassiska könsrollerna. Det är alltså inget problem att kvinnor är aktiva som du undrar, utan problemet blir när ett helt samhälle eller en enskild individ har för mycket överslag åt yang.

Lämna ett svar till Eva-Kajsa Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *